Hoppa till huvudinnehåll

"Jag ville göra mer än bara skicka in pengar"

Personen på bilden är inte densamma som de i texten. Foto: Johanna Norin.
Personen på bilden är inte densamma som de i texten.
Det var när många människor på flykt sökte sig till Sverige under 2015 som Marie kände ett starkt behov av att bidra. Hon kontaktade kommunen och blev så småningom god man till en pojke från Syrien. I den rollen har hon stor användning av sin kunskap som projektledare.

Marie bor på en mindre ort i södra Sverige med barn, man och två hundar. I sitt jobb som projektledare på ett stort företag är hon van att ringa, koordinera och få saker att hända. 

– Jag ville hitta ett sätt att hjälpa till som passar mig, där jag kan använda det som just jag är bra på i min vardag.

Hon började ta reda på hur hon skulle kunna hjälpa till, fick kontakt med kommunens överförmyndare och fastnade för rollen som god man till ett ensamkommande flyktingbarn. 

– Jag fick gå en tvådagars kurs för gode män som flera kommuner i min region höll i. Jag blev också granskad, man får till exempel inte ha betalningsanmärkningar eller några prickar i brottsregistret.

Sedan gick det fort. Efter några veckor fick hon en förfrågan om hon kunde bli god man åt en pojke och tackade ja. Det var 12-åriga Saboor vars familj ursprungligen kom från Syrien och som hade flytt till Iran, där han vuxit upp. 

Kort om Marie

Familj: Man och två barn i tonåren

Bor: I villa på landet i södra Sverige

Ålder: 50-årsåldern

Som god man ansvarar du bland annat för att delta i ett ensamkommande barns asylprocess och ekonomi, men inte för barnets omvårdnad.

Läs mer om god man här.

Ansvar för det juridiska och ekonomiska

– Mitt uppdrag som god man innebär bland annat att ha ansvar för de juridiska och ekonomiska frågorna för Saboor. Jag ska se till att han får det som han har rätt till. Ha kontakt med socialtjänsten och skolan. Gå på utvecklingssamtal och träffa lärare. Jag har också bjudit hem honom på middag och han har träffat min familj. Han är nog lite stolt över att känna en tjej på gymnasiet, som min dotter är.

Marie har också hand om Saboors ekonomi. Han får 17 kronor om dagen, som ska räcka till fritidsaktiviteter, hygienartiklar, medicin och annat. Av pengarna får han också en liten månadspeng.

Familjehemmet, där Saboor bor står också för vissa kostnader, och har ansvar för hans dagliga omvårdnad. Kontakten med familjehemmet har fungerat bra för Marie men ibland behöver de prata om vem som har ansvar för vad. Saboor trivs där han bor. Det fungerar också bra i skolan, han lär sig mer och mer.

Konsten att hjälpa där man kan

Men Saboor har också utmaningar och saknar sin mamma mycket. Hon och syskonen är kvar i Iran dit familjen flydde, och Saboor har ingen kontakt med dem. Han kommer inte fram på telefon och vet inte vad som hänt. Pappan dog när han var liten och de bodde i Syrien.

– I början när jag hörde om hans historia tog jag väldigt illa vid mig. Jag fick jobba en del med det, att inte bli ledsen. Det viktigaste då är att förstå sin roll. Att hjälpa till där man kan, berättar Marie.

Nästa steg är asylprocessen

I början träffades de flera gånger i veckan. Både i kontakter med myndigheter och privat. I kontakter med myndigheter och läkare har de ibland haft tolk, ibland använt översättningsverktyg på internet. Maries arbetsgivare har varit förstående för hennes engagemang och hon får ta tjänsteledigt de timmar hon behöver. 

För tillfället träffas hon och Saboor ungefär en gång varannan vecka. Nästa steg är asylprocessen, då Marie deltar i samtalen med Migrationsverket. Då kommer kontakterna bli tätare igen.

Fler berättelser om god man

Vill du göra en insats?

Om du tror att det här uppdraget passar dig kan du här anmäla ditt intresse till din kommun.