Hoppa till huvudinnehåll

Hon har lärt sig många nya maträtter

Personerna på bilden är inte desamma som de i texten. Foto: Johanna Norin.
Personerna på bilden är inte desamma som de i texten.
Av de ensamkommande flyktingbarnen har Irina fått lära sig en ny kultur och många olika maträtter.
– Jag har blivit öppnare och i mötet med nya människor har jag lättare att ta kontakt, säger hon.

Vad är ett familjehem?

Anmäl ditt intresse
 

– Ungdomarna är öppna och har ett trevligt sätt mot varandra, säger Irina om de två ensamkommande pojkarna som bor hos henne.

Det har smittat av sig på Irina som upplever att hon själv fått lättare att söka kontakt med nya människor.

– I Sverige ska vi planera och planera och till slut blir allt så konstlat att det inte blir av att man ses. De här barnen har inga problem med hur det ser ut eller vad de ska äta när de umgås, så länge de får träffas, säger Irina.

Uppdraget som familjehem skiljer sig åt beroende på barnens behov. Det första barnet som Irina tog hand om behövde hjälp med precis allt på grund av sina funktionsnedsättningar. De ensamkommande pojkar som hon har hand om nu är ett helt annat uppdrag. Av dem får hon lära sig en ny kultur.

Kultur kan vara svårt

De kulturella skillnaderna kan också utgöra svårigheter. Irina ger ett exempel på en olikhet mellan henne och pojkarna som hon upplever har med kulturen att göra.

– De är inte så glada att prata igenom saker. I stället kan de vara sura en vecka. Då blir jag superstressad. Jag vill prata ut och sedan ska det vara över.

När Irina sedan frågar vad som hände får hon bara till svar: ”Jag var arg den veckan”.

Språket är inte något stort bekymmer tycker Irina. De tar hjälp av internet, bilder och kroppsspråk. Men ibland uppstår ändå missförstånd. Till exempel när Irina blir irriterad och höjer rösten, då kan barnen bli väldigt stötta.

– Det har med språket att göra. De förstår inte orden och då får kroppsspråket och röstläget större betydelse. Jag måste tänka på hur jag säger saker.

Maten är grunden till det mesta

Hon har fått lära sig laga annan sorts mat. Irina har tagit reda på vad de äter och vilka vanor de har. Här är det en fördel att hon är ensamstående tycker hon eftersom hon lätt kan anpassa sig.

– I början anpassar jag mig efter dem och sedan efter hand introducerar jag nya rätter.

Fungerar maten fungerar det mesta, det är Irinas erfarenhet.

För att lyckas som familjehem måste du vara nöjd med den livsstil det innebär tror Irina. Det är en frihet men samtidigt är du bunden. Irina har aldrig haft ekonomiska möjligheter att resa så det är ingenting som hon saknar att göra.

– Jag har tid för mina hundar och mina böcker. Jag kan gå kurser och utvecklas som människa. Jag känner ingen stress, säger Irina.

Bygger livslånga relationer

En annan förutsättning för att bli ett bra hem, enligt Irina, är att du är nyfiken på individen och öppen för att bygga relationer.

– Det är en anpassning från båda håll, säger hon.

Det bästa med att vara familjehem, tycker Irina, är när du känner att du gör skillnad i en ung människas liv. För henne gäller det framför allt för de ensamkommande som inte har någon annan familj här i Sverige.

– De behöver en familj och jag får livslånga relationer med de här barnen. Det är anledningen till att jag vill vara familjehem, säger Irina.

Kort om familjen

Just nu ser familjen ut så här:

Två placerade barn

Två biologiska vuxna barn som flyttat hemifrån  

Bor: I villa i mindre stad

Ålder: Irina är i 50-årsåldern

Fler berättelser om familjehem

Vill du göra en insats?

Om du tror att det här uppdraget passar dig kan du här anmäla ditt intresse till din kommun.